torsdag 29 september 2011

Människans bästa vän

Hur härligt är det inte att ha en som alltid blir glad över att se mig. Som alltid vill följa med vart man än går. En som vet redan innan jag dragit på mig skorna att jag ska ut. En om blir helt hysteriskt ledsen om jag nånsin skulle smyga iväg på egen hand. ( prövad sak, och det fungerar inte hur bra jag än smyger) Utan dig skulle det vara så mycket tystare och lugnare när man vill sova länge, mycket mindre att städa och ingen som är rejält svartsjuk när man pratar med någon annan. men utan dig skulle det helt enkelt vara tråkigt och tomt.




1 kommentar: